Dancing on my own

dethär med skola är en uppgiven situation som
snart borde dö, ska dö, i tre månader.
vi bugar och bockar. men domhär sista sega
veckorna när man är trött på skola och bara
vill ut i solen, göra lyckohopp och äta glass,
dom är fan förjävliga.
jag tror att jag har glömt hur man går i skolan.
tre lektioner, sen var det ett enda långt glädjetjut
inombords när jag vandrade därifrån.
tack gud för att det redan är onsdag.
imorgon är det torsdag, och Kärrtorp,
snälla jävlas inte mer?
jag tror jag ändå lägger ner hela skiten då.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0